Direktlänk till inlägg 30 november 2011

Uppe och vandrar i natten...

Av Sandra Jämtfjäll - 30 november 2011 01:38

Dagen började med att jag hade ont i sittbenen när vi åt frukost, och jag kände liksom ett behov att gå på toa och tömma...


Straxt efter att jag lämnat Puffen på dagis, (lämnade honom med orden vi vår se om det är farmor som kommer och hämtar dig idag) Gick hem rensade ur garderoben med lakan. Tog bort mina lakan ur gästsängen?!? sen kom sammandragningarna. Bara vanliga som inte gjorde de ont. Men de var många och kom tätt och höll länge. Efter en timme med 1-3min mellan och de höll sig ca 1min ringde jag förlossningen och frågade om det skulle vara så här...

De ville att vi skulle komma in, så sagt och gjort jag ringde hem sambon och bad farmor hämta på dagis och så åkte vi. (hur kunde jag veta imorse att hon skulle sova där i natt???)


När vi kom fram till sjukhuset var värkarna lite starkare men kom mer sällan. Blev kopplad till en CTG, undersköterskan sa det här känner du väl till... öhh nej sist var vi inne typ 18 min innan Puff kom. Jag känner inte ens igen att jag varit på förlossningsavdelningen tidigare... Låg uppkopplad i en timme med ganska oregelbundna värkar hade 4-5 riktigt kraftiga, men fortfarande inte så onda. Blev sen undersökt och de konstarerade att ingen förlossning kommit igång än, jag var öppen 1,5cm. Åk en sväng och kom tillbaka om ett par timmar om det fortfarande känns så här kan vi kolla igen.


Vi åkte och hämtade bilen som var på reparation och åt lite mat. Trycket började öka men det började bli längre mellan värkarna igen. Vi kom hem straxt efter kl 18. Värmde min vetekudde och la puffen och så ebbade allt av. De kom mer sällan och blev "mesigare". Så massa sammandragningar mellan 12-20 sen inget :( Gick och la mig och somnade, vaknade av att "farmor" hostade och insåg besviket att jag fortfarande var avslappnad och sov :( Men så vakande jag  4 ggr med känslan  oh shit, den fjärde gången var det så starkt att nu måste jag kolla på klockan 0:58.


Så nu är jag uppe igen och vandrar "mensvärken" har tilltagit och så fort jag står upp är magen spänd. Har dock svårt att identiferar starka sammandragningar, då magen liksom inte vill slappna av. Nu hoppas vi bara på att det ska komma igång ordentligt så att det får gå över sen.


Fattar nu hur folk har det som inte vet om det är på riktigt eller inte... Var ju ingen tvekan förra gången när det började med vattenavgång.


Nåt är på gång i alla fall...


 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Sandra Jämtfjäll - 29 december 2013 22:34

 Det händer saker, det skakar båda här och där och det finns egentligen inte en enda punkt i mitt liv som inte stor i stor förändring.   För ett år sedan gjorde jag en dödsmeditation, en kraftfull meditation som satt många bollar i rullning. Ve...

Av Sandra Jämtfjäll - 15 november 2013 19:17

Jag jobbar varje dag med ett jättebra redskap för förändring men det gäller bara andra... eller?!? Jo jag har använt dem på mig själv så jag vet att det funkar. Vissa betenden som leder till andra är svåra att jobba med själv. Tex min självbild. Hu...

Av Sandra Jämtfjäll - 7 augusti 2013 13:41

Nästa vecka är min sista mamalediga vecka. v. 34 börjar jag jobba heltid, det är jag aldrig gjort. Först fick jag bara en 80% tjänst, sen kom barn 1 då bytte jag jobb till mitt nuvarande med för 50% sen upptill 80% Nu styr jag mina tider själv och ko...

Av Sandra Jämtfjäll - 7 augusti 2013 13:33

Visst är det så att det kommer solsken efter regn och det borde ju inte skapa stress och ångest men idag gör det det. Vi hade bestämt en slappe-dag i pyjamas där vi bara leker och myser men så tittade solen fram och hellt plöstsligt kändes det inte...

Av Sandra Jämtfjäll - 31 juli 2013 21:47

Jag planerade ju en mental rensning i augusti med hjälp av appen headspace take ten och att koppla ner mig från FB. well... Vara borta från FB har redan gett utrymme för att vara i nuet med mina barn, jag känner mig redan starkar i mig. Men det där...

Ovido - Quiz & Flashcards